hjerte og sjel.

är sjuk, olycklig, i kramper, bottenlös.
pratar om att slutgiltligt operera bort mina mandlar, men är dödsrädd för en så läskig operation. men tänk då, jag är sjuk hela tiden. aptitlös och gråfärgad.

jag måste plugga också. har inte besökt puben på en vardagkväll sedan jag vet inte när (kompenserade naturligtvis detta genom att spy ner en taxi i fredags). jag ser uppgifter jag måste slutföra, de radar upp sig. jag ska visa mig si och så och hävda mig där och här och sedan får jag veta hur jag gjort ifrån mig. jag längtar till den 10 juni. då börjar mitt sommarlov. då ska jag fira. jag ska göra långbord på min gård och duka mitt finaste och bjuda in folk. jag ska till och med baka själv. det längtar jag till.

hjälp. jag klarar inte av alla som försöker så jävla mycket. herregud. sluta nu.

folk jag gillar:
martin, lilly, maria, unni, lisa, grannen i fönstret mitt emot som alltid diskar naken, lars, mamma, storebror (samt alla fina djur på jorden!).

folk jag inte tål:
resten.



god natt. inte!!! hehe.

idag är min sista dag som förkyld! imorgon skall jag vara frisk, det har jag vetat hela veckan.
jag tar det väldigt lugnt idag. dricker gott kaffe, tittar på musikhjälpen, läser bok (läste först "de apatiska", men började grina och bytte till harry potter), äter clementiner. allt är väldigt rofyllt och trevligt. imorse när jag vaknade tände jag stearinljus och löste korsord. sedan tog jag på mig stickade kläder.

jag och edith gick på promenad. körde stövlar med broddar idag. kände mig som berit, 95, på permis från äldrevården. men stadig som hulken var jag.

vem där? jo, katten inez som smög fram ur buskarna.


edith tyckte att det var väldigt spännande att inez följde med oss ut. känns jag alltför anspråksfull vad det gäller stavning av mina djurs namn? det tycker inte jag. inez är dessutom tio år gammal. edith är tio månader.


ser isbacken upp till parken osäker och farlig ut? inte för mig och mina broddar.

jag saknar ett bättre redigeringsprogram på min dator för tillfället. detta betyder att jag inte kan lägga upp sådana där estetiskt tilltalande bilder som ser ut som retro polaroider och sånt. det kanske känns jobbigt för vissa att läsa en blogg som inte samtidigt är en fest av inspirerande fotografier. men mest jobbigt blir det för mig eftersom jag vet att ett övervägande kriterium i domen som avgör min duglighet som ung människa utgörs av dessa bilder. samtidigt oroar det inte mig och min självkänsla - jag vet att jag har otroligt intressant smak. det hänför mig ofta, jag och mitt konstnärliga öga. ibland riktigt ryser jag av självrespekt när jag ser något jag gillar och inser att jag själv förstår den rara storheten i det.

jaha, det om detta.
nu skall jag laga ekologiska havrepannkakor eller något annat lagom pk. hejdå.

martin ligger på sjukhuset i körtelfeber. han har försökt säga saker till mig i telefonen de senaste dagarna. jag har kunnat urskilja kanske ett ord i var femte mening. han låter som en berusad person som gör en väldigt överdriven imitation av grodan kermit. det är avancerat att tycka synd om någon som låter så rolig. 

imorgon skall jag gå och hälsa på. då kommer jag att tycka synd om honom, och enbart detta. jag skall köpa blommor - martin tycker mycket om blommor. hela hans hus är fullt med växter och plantor. man kan plocka och äta från nästan varje hörn! men nu ligger martin på sjukhuset. det är bara att vänta.