framsteg
det här är en video med för stora pixlar från the good old days, långt innan hundvalp bröt bakbenet på tre ställen. nu krälar hon runt med en plasttratt i storlek med sig själv, och jag nödgas ta hand om henne.
som det ter sig är det väldigt lätt att tycka synd om hundvalp, åtminstone om man skall tolka samtliga mina grannar. och jag förstår dem ju - hon ser ut som den grövsta av martyrer där hon trampar runt i gräset med sikt begränsad till himlen ovanför. men lev själv med denna kryppling av pinorum tjugofyra timmar av ditt dygn. hon förstår nämligen inte själv att det är synd om henne. minst av allt förstår hon veterinärernas ordinationer om att "vara stilla" eller "ta det lugnt". därav heller inget som helst medlidande för mitt konstanta övervakande. farväl obegränsad mänsklig vilja.
