en tes

vem har världens största genitalier, undrar du.
det är sydkaparen.
sydkaparens penis är fyra meter lång (jag har sett på tv när den fälls ut) och pungen väger ett ton.
det är sant.


                    sydkaparens kompis på båttur

om slipsar

en stor sorg i mitt liv har alltid varit att jag inte klär särskilt bra i slips.

min morfar har många slipsar. en liten slipsgarderob har han. när jag var liten brukade jag smita in i morfars sovrum och prova hans slipsar i smyg. ibland tog jag på mig fem slipsar på en gång, ibland tio. då fnissade jag åt mig själv i spegeln. det såg egentligen inte särskilt kul ut, men jag fnissade ändå. slipsknut kunde jag förstås inte knyta heller, men en sådan var oväsentlig.

varje gång min morfar skulle gå och öva sång med sin kör tog han på sig en slips med små noter på. den tyckte jag var fin. 

i natt låg jag och funderade på hur tråkigt jag tycker att det är. att jag klär så illa i slips.

inte nog med att det är så snyggt - hade jag bara passat i slips hade jag haft en slips för alla tillfällen. inga såna där stereotypa som julslipsar med snögubbar och dylikt. nej, jag skulle ha fantastiska slipsar.

en annan skitbra idé jag fick var att man kunde införa hiv-slipsar. alltså slipsar som hivsmittade tvingas bära. så att man vet vilka man kan stöta ut ur samhället utan samvetskval. SKOJJJJJAAAA LOLOL.


nu går jag.
allt gott.



ingenting konstigt!


http://www.thesun.co.uk/sol/homepage/news/article2233878.ece

   


ett helt vanligt kontrollbehov

jag bakar.
jag bakar kanelbullar.

det är ett test. ett prov på hur duglig jag är som människa. vanligtvis när jag bakar brukar resultatet i det närmaste bli ledsna klumpar. deformerade skrotum i form av bränd deg. jag brukar förtära allt samma kväll så att jag slipper anblicken av mitt misslyckande.

nu bakar jag med lidelse. tittar man noga i fyllningen ser man min själ blandas samman med kanelen.

snart skall mina verk in i ugnen och frodas.

nu kan jag inget mer göra än att vänta.


rubrik

nedanstående inlägg får väl alltjämt tala för mitt tillstånd. ovanpå detta en mensvärken från helvetet som helhjärtat välkomnade mig den här morgonen. och jag kände mig välkommen. 
en välkomnad martyr. 
jesus på korset.
judas i snaran.
emellanåt får jag lust att göra som helena - lägga mig på golvet och vråla "det är blindtarmen! blindtarmen för fan!" medan omgivningen utbyter menande blickar. alla vet att det inte handlar om någon blindtarm. det är bara månadens bestraffning för att några av oss råkade födas med vagina och livmoder och sånt.
fan.

RSS 2.0