oförlåtligt
här under, i en sista uppdatering från london, är bilder på ett gäng människor som blev alldeles till sig då de såg mias systemkamera. de trodde att vi var nöjesjournalister som skulle publicera våra bilder på någon spännande hemsida. det är därför de posar som om det inte fanns någon morgondag.
dessa bilder tänkte jag låta bli att lägga upp först. jag skäms nämligen något fruktansvärt när jag ser dem.
jag finns med på bilderna. ser du mig? nej? det är kanske för att jag smälter in i umgänget som om jag vore född in till det. hur hemskt är det inte?
han längst fram där som poserar med sin cigarett, han hade kunnat vara min pojkvän. och hon längst till vänster min bästa vän. jag gråter.
hon i vänstra kanten med fingret i munnen, hon hade kunnat vara min syster.
jag och min pojkvän. och min redbull. det är inget värdigt liv.
Åh, så jag njuter.
hahaha.
du är knäpp.
du är bäst.
njuter med natalia. fast i smyg.
jag kände mig liksom ganska hemma där.
jag skrattar mest åt han i rosa kavaj. jag vill också kunna göra den minen!
http://www.xlr8r.com/features/2006/10/panoramabar-berghain
"Panoramabar has a no-idiots door policy; other than that, it's utterly democratic: there's no special guestlist line, no VIP rooms, and no cameras are allowed. The idea is to create a safe space where everyone feels comfortable to do as they please"
JAAAAAAAAAA! ååååååååååh.
det är så satans jävla vackert att vi är där snart.
NITTIOTALET!
pratade jag med dig igår? det står i min samalslista. träffade stina fem gånger igår. ångest.
